Nobinas Framkomlighetsrapport 2023

I en värld där tid är av yttersta värde, står kollektivtrafiken inför utmaningen att inte bara vara ett transportmedel, utan en effektiv, tillförlitlig och hållbar lösning för alla. Den senaste studien från Nobinas Framkomlighetsrapport 2023 avslöjar fascinerande insikter om potentialen och kraften i optimerad framkomlighet inom svensk kollektivtrafik.

Från ekonomiska vinster till hållbarhetsframsteg, belyser rapporten hur strategiska förbättringar kan omvandla kollektivtrafiken till en mer attraktiv och effektiv service för miljontals människor. Dessa insikter visar kraften i datadriven kollektivtrafikplaerning och hur vi kan skapa en smidigare, snabbare och grönare framtid för alla. Läs vidare för att utforska sju banbrytande insikter från denna omvälvande studie och upptäck hur vi tillsammans kan forma framtiden för kollektivtrafiken.

Vi har valt ut 7 insikter från Nobinas framkomlighetsrapport som vi tycker är intressanta.

1. Ekonomisk potential genom förbättringar

Framkomlighetsrapporten framhäver att förbättrad framkomlighet kan minska trafikeringskostnaderna för svensk kollektivtrafik med 509 miljoner kronor per år. Om framkomligheten försämras, riskerar dessa kostnader istället att öka med 667 miljoner kronor per år. Genom bättre framkomlighet och kortare restider kan trafikens kostnader minska och biljettintäkterna öka med sammanlagt 800 miljoner kronor varje år. Om den negativa utvecklingen fortsätter och restiderna blir längre, kan kostnaderna öka och intäkterna minska med totalt över 1 miljard kronor. Detta understryker den ekonomiska potentialen som finns i att investera i åtgärder som förbättrar framkomligheten i kollektivtrafiken.

2. Vikten av datadrivna beslut

Framkomlighetsrapporten betonar att datadrivna beslut är grundläggande för att uppnå effektiva framkomlighetsåtgärder. Genom att använda data och fakta som grund för beslut, istället för subjektiva upplevelser, kan mer träffsäkra och kostnadseffektiva åtgärder identifieras. Det framhålls att ett datadrivet tillvägagångssätt möjliggör att rätt åtgärder implementeras där de verkligen behövs, vilket maximerar effekten av varje investerad krona. Rapporten understryker även vikten av att utvärdera potentialen för varje åtgärd innan den genomförs, att kontinuerligt följa upp och utvärdera effekten av genomförda åtgärder, och att optimera tidtabeller för att förbättra punktligheten och minska restiderna.

Data och analyserna är gjorda utifrån Flowmapper Analytics

3. Förbättringsåtgärder med stor effekt 

I rapporten diskuteras olika åtgärder som har visat sig vara effektiva för att förbättra framkomligheten i kollektivtrafiken. Några av dessa inkluderar justeringar av tidtabeller, borttagande av hållplatser med lågt antal resande eller korta avstånd till nästa hållplats, samt införande av på- och avstigning i alla dörrar. Dessa åtgärder bidrar till snabbare restider och högre punktlighet.

  • Justering av tidtabeller: En noggrann översyn och anpassning av tidtabellerna efter de faktiska körtiderna kan ge märkbara förbättringar i restid och punktlighet. Detta är en kostnadseffektiv åtgärd som kan leda till stora tidsbesparingar över ett år.
  • Borttagning av hållplatser: Genom att reducera antalet hållplatser, särskilt de som ligger nära varandra eller har få passagerare, kan restiderna bli kortare och mer förutsägbara. Detta har testats på vissa linjer och visat på tydliga förbättringar i framkomligheten.
  • På- och avstigning i alla dörrar: Att tillåta passagerare att stiga på och av i alla dörrar kan minska tiden som bussen spenderar vid hållplatser och därmed förbättra totala restiden.

    Dessa åtgärder understryker vikten av att optimera kollektivtrafiksystemet med fokus på detaljer som kan tyckas mindre, men som har stor inverkan på effektiviteten och attraktiviteten hos kollektivtrafiken.

4. Framkomlighetsbrister och dess effekter

Framkomlighetsrapporten belyser att ökade framkomlighetsbrister skapar en negativ spiral där längre restider kräver fler fordon för att upprätthålla linjen, vilket leder till högre trafikeringskostnader och färre avgångar. Detta resulterar i färre resenärer och ökad bilanvändning, vilket ytterligare försämrar framkomligheten. Begränsningar i framkomligheten kan bero på fysiska hinder som sänker hastigheten för alla fordon, eller på trafikrelaterade hinder som ger upphov till restidsvariation. Det påpekas att även om inte alla turer påverkas av specifika hinder, måste de snabbaste turerna ofta vänta in de långsammaste, vilket påverkar punktligheten. Rapporten illustrerar detta med exempel på hur fysiska hinder och trafikrelaterade framkomlighetsbrister påverkar restiderna, vilket understryker behovet av åtgärder för att förbättra framkomligheten och minska dessa negativa effekter.

5. Regionala skillnader och utmaningar

Dokumentet tar upp att det finns tydliga regionala skillnader i potentialen för förbättringar inom kollektivtrafikens framkomlighet. Den största potentialen för förbättringar och försämringar finns hos de största regionala kollektivtrafikmyndigheterna, vilka bedriver mest trafik. Detta innebär att större städer och regioner, som hanterar stora volymer av kollektivtrafik, har störst potential att påverka framkomligheten genom effektiva åtgärder. Dessa regionala skillnader understryker vikten av skräddarsydda lösningar som tar hänsyn till varje regions unika utmaningar och förutsättningar. Att fokusera på de regioner med störst trafikvolym kan leda till betydande förbättringar i framkomligheten för kollektivtrafiken som helhet.

6. Framkomlighetens påverkan på hållbarhet och klimatmål

Dokumentet belyser att förbättrad framkomlighet i kollektivtrafiken leder till kortare restider, vilket i sin tur kan öka antalet kollektivtrafikresor med över 18 miljoner per år. Detta motsvarar storleken på halva Malmös stadstrafik. Det ökade resandet som följer av förbättrad framkomlighet representerar betydande klimatinvesteringar genom minskade CO2-utsläpp, samt bidrar till att minska buller- och partikelproblem i stadsmiljön. Denna insikt understryker att investeringar i kollektivtrafikens framkomlighet inte bara förbättrar tjänsten för användarna utan också spelar en viktig roll i arbetet mot hållbarare städer och uppnående av klimatmål.

7. Framgångsrika case-studier

Dokumentet lyfter fram en framgångsrik åtgärd i Helsingborg där ombyggnationen av korsningen vid Filbornavägen och Rangvallagatan tjänar som ett utmärkt exempel på hur rätt riktade insatser kan förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken. Genom att lägga till ett extra körfält för Filbornavägen, underlättades bussarnas passage, vilket ledde till märkbart snabbare restider under rusningstrafik. Denna förändring, som kostade cirka 5 miljoner kronor, visade sig vara särskilt gynnsam för de tidigare långsammaste turer, vilket demonstrerar potentialen i strategiska infrastrukturförbättringar för att öka effektiviteten i kollektivtrafiksystemet. Denna åtgärd illustrerar effektivt hur välriktade investeringar i infrastrukturen kan leda till betydande förbättringar i framkomligheten och därmed bidra till en mer attraktiv och tillförlitlig kollektivtrafik.

Ladda ner ditt egna exemplar

För att säkerställa att du har tillgång till alla detaljer och djupgående analys som vår Framkomlighetsrapport 2023 erbjuder, kan du ladda ner hela rapporten ett eget exemplar. Genom att ta del av hela studien kan du fördjupa din förståelse för de strategiska åtgärder och insikter som kan revolutionera kollektivtrafiken, inte bara i Sverige utan över hela världen. 

Ladda ner Nobina rapporten här