Varje dag har Södertälje en livlig pendling av 44 000 människor, där en majoritet förlitar sig på bilen. Genom ett samarbetsprojekt med Region Stockholm och Nobina siktar Södertälje kommun högt med visionen om att nå en kundnöjdhet på över 80%, halverad restiden inom tätorten och en 30%-ig ökning av kollektivtrafikens användande. 

Som en del av att nå dessa mål beslutade Södertälje 2022 att införa en BRT-linje för att skapa framtidens kollektivtrafik. Under 2023 beviljades kommunen stadsmiljöavtal från Trafikverket för framkomlighetsåtgärder längs linjen , bland annat föreslogs exklusiva kollektivtrafikkörfält längs en sträcka där bussen upplever framkomlighetsproblem i högtrafik. Detta innebar att vägen behövde breddas från ett till två körfält i vardera riktningen, en omfattande och kostsam framkomlighetsåtgärd. För att få en tydligare uppfattning om köbildningens omfattning valde Södertälje kommun att göra en analys av framkomlighetsproblematiken utifrån busstrafikens kördata i Flowmapper. Som analysunderlag användes högupplöst och bearbetad GPS-data ifrån tusentals fordon som illustrerar körvägen indelad i täta sekvenser på 25 meter. 

Restidsspridning framhäver framkomlighetsproblemen 

Utifrån denna realtidsdata analyserades den så kallade restidsspridningen. Restidsspridning syftar på att det tar olika lång tid att köra samma sträcka och avgång under olika dagar. Restidsspridningen beskriver på så sätt hur robust en körtid är. Genom att utgå ifrån restidsspridningen var det möjligt att på 25-metersnivå utläsa precis var och hur ofta kollektivtrafiken upplevde framkomlighetsproblem och därmed anpassa längder för kollektivtrafikkörfälten.  

Som resultat med GPS-data som underlag blev det tydligt att det var väldigt få turer som hade behov av ett så långt kollektivtrafikkörfält som tidigare hade föreslagits, kollektivtrafikkörfältet var helt enkelt onödigt långt. Analysen utgjorde på så sätt ett bra diskussionsunderlag och skapade en förståelse för behovet av ett kollektivtrafikkörfält under olika tidpunkter, utifrån det kunde Södertälje kommun diskutera sig fram till vad man ansåg var en lämplig längd på kollektivtrafikkörfältet.  

Analysen av kollektivtrafikkörfälts optimala längd resulterade i att man gjorde en anpassning av utformningen som bidrog till: 

• Kollektivtrafikkörfältet kunde halveras tack vare högupplösta dataanalyser 

• Halverad kostnad för rivning av befintlig väg och ny väguppbyggnad med hjälp av nya insikter 

• Tydligt beslutsunderlag för beslutsfattarna och kommunen vilket underlättade att ta beslutet att korta ned körfälten

Det är lätt att både underskatta och överskatta behov av åtgärder. Genom att utgå ifrån kollektivtrafikens realtidsdata förbättras möjligheterna att genomföra effektiva framkomlighetsåtgärder som gör stor nytta och landar på rätt nivå. 

Vill du ta del av hur data kan hjälpa dig i att utvärdera och planera åtgärder i kollektivtrafiken? Läs mer om Flowmapper Analytics.