Digitaliseringen har öppnat för trafikplanerare och andra att ha örnkoll på busstrafikens framkomlighet och hur den förändras under dygnet. Hur den påverkas av bilköer, trafikljus, fartgupp och så vidare. ”Förr samlade man in data manuellt, nu görs det digitalt. Det är en enorm skillnad. I vårt system har vi miljarder observationer”, säger Eva-Marie Wenehed, trafikplanerare på konsultföretaget Tyréns som har utvecklat Flowmapper. Det är en unik webbaserad plattform för att analysera kollektivtrafikens framkomlighet. Färre förseningar, minskade utsläpp och lägre kostnader för trafiken är vinster med systemet, menar Tyréns.
Var tredje sekund hämtar systemet automatiskt in positionsdata från bussar, spårvagnar och tåg under dygnets alla timmar. Datan lagras och bearbetas hos Tyréns. Sedan kan datan presenteras i olika appar eller kartor och diagram.
Med hjälp av den omfattande information som systemet samlar in kan trafiken planeras på ett sätt som inte går med manuell datainsamling. Det går också att identifiera när och var flaskhalsar för trafiken uppstår. Enkelt uttryckt delas linjen upp i 25-metersavsnitt där bussen levererar sina data.
Ett exempel som Eva-Marie Westerhed nyligen presenterade på ett webinarium som Tyréns arrangerade gällde linje 4 i Malmö. På sex månader hade systemet samlat in nästan 21 miljoner rapporter från bussarna på linjen som har en medelhastighet på drygt 17 kilometer i timmen. Nästan en fjärdedel av tiden, 23 procent, stod bussarna på linjen stilla.
Överraskande
Men det går att välja ut delar av linjen som man vill studera närmare, likaså i vilken riktning data studeras eftersom framkomlighet och hastighet inte är lika i båda körriktningarna.
– En hel del av den tiden bussen står stilla är på hållplatserna. Systemet gör det möjligt att välja bort hållplatsuppehållen. Då kan man tydligt se var bussarna fastnar i trafiken av olika skäl och hur medelhastigheten varierar under dygnets alla timmar, förklarar Eva-Marie Wenehed.
– Det kan vara korsningar som påverkar trafiken och man kan visa hur mycket de påverkar. Men med Flowmapper kan man också hitta sådant som man inte väntar sig.
– Det betyder inte att busskörfältet skulle vara onödigt. Det man förlorar här vinner man igen med råge senare när bussen kommer fram till nästa korsning. Poängen är att det digitala verktyget gör att man kan se saker som man inte kände till eller förväntade sig, säger Eva-Marie Wenehed.
Förbättrande åtgärder
Hon menar att Flowmapper kan ha flera användningsområden. Det kan användas till framkomlighetsstudier och analyser av brister i framkomligheten. Det kan användas till linje- och tidtabellsoptimering. Och det kan användas till att följa upp åtgärder för att förbättra framkomligheten.
– Det är enkelt att se var framkomlighetsbristerna finns och hur ofta de uppkommer för att se om det till exempel är värt att bygga om en korsning. Det går också att mycket exakt mäta hur stora fördröjningarna är av exempelvis en korsning eller ett upphöjt övergångsställe. Vi kan se exakt hur många sekunder bussen tappar, både inför korsningen och när korsningen passeras och hur hastigheten ökar igen till den hastighet bussen hade innan passagen, berättar Eva-Marie Wenehed.
